Kuba
Kanske det första landet man i allmänhet kommer att tänka på när man hör ordet cigarr.
Under tidigt 1600-tal anlades de första tobaksplantagerna på Kuba och i mitten på 1800-talet hade tobak ersatt kaffe som den största inkomstvaran för landet.
Det finns några historiska händelser som gjort att det just är Kuba som blivit cigarrens vagga. 1623 bestämde den spanske kung Phillip III att just Kuba, vilket vid denna tid var annekterat av spanjorerna, skulle vara samlingsplatsen för all tobak från Västindien och Mellanamerika som skulle importeras till Europa. Vid denna tid hämtades den mesta tobaken från Mexico och Kuba. Tack vare att Kuba blivit den centrala handelsplatsen för tobak bestämde sig spanjorerna för att flytta sin produktion av cigarrer från Spanien till Kuba under slutet av 1700-talet.
Den händelse som påverkat cigarrvärlden absolut mest är dock den kubanska revolutionen som omkullkastade ett helt lands system. Castro var till en början inte förtjust i denna produkt och då han dessutom förstatligade hela odlings- och produktionsapparaten så kollapsade Kubas cigarrnäring på kort tid. Mängder av kompetenta människor lämnade landet och flyttade till andra länder som t.ex. Nicaragua, Honduras och Dominikanska Republiken. Så småningom gick det dock upp för staten vilken exportinkomst detta var tillsammans med sockerrörsodling och man började med hjälp utifrån att sakta bygga upp allt igen under mitten av 1960-talet. Som ett resultat av revolutionen 1959 införde USA ett handelsembargo mot Kuba som gäller än idag. Detta har medfört att inga kubanska produkter officiellt importeras till detta land. För cigarrvärlden som helhet kan man se det som något positivt då detta medfört ökad mångfald och dessutom skapat olika myter och legender.
Staten skapade efter revolutionen ett statligt bolag, Cubatabaco, som tog hand om allt från odling, beredning, rullning samt försäljning både nationellt och internationellt. 1994 bytte detta företag namn till Habanos S.A. då man samtidigt inledde samarbete med Europeiska företag från Frankrike och Spanien.
Tobak odlas över hela Kuba och som i andra länder skiljer sig jordmån och klimat åt i olika områden. Det område som anses vara det absolut främsta på Kuba är Vuelta Abajo vilket ligger i Pinar del Rio-distriktet. Jordmånen här är väldigt rik på mineraler och jorden har en vackert rödbrun färg. Andra kända områden på Kuba är Semi Vuelta, Remedios, Oriente och Partido.
Kuba har genom åren varit mycket trogna sina två olika tobaksarter för cigarr, Corojo och Criollo. Dessa har dock genom åren förädlats för att få bättre egenskaper och bli tåligare. Corojo skapades genom korsning mellan Kubas ursprungstobak Criollo och en tobaksart från Sumatra på farmen El Corojo i Pinar del Rio på 1940-talet. Denna tobak har blivit den viktigaste för Kubas cigarrproduktion sedan dess. Under 1980-talet och början på 90-talet hade man på Kuba stora problem med dålig skördeavkastning samt att tobaken man odlade var mycket känslig för angrepp av blåmögel. Därför började man ett program för att utveckla nya hybrider.
Den första kända tobaken ur detta program blev Habano 2000 som spred sig och användes inte bara på Kuba utan också i Nicaragua och Honduras. Det visade sig dock att denna tobak hade mycket dåliga brandegenskaper, vilket medförde fortsatt utveckling av nya hybrider. Ur denna tobak utvecklades två nya arter Criollo 98 och Corojo 99, vilka slog mycket väl ut. Även dessa typer används nu i Nicaragua och Honduras. Värt att notera är att den äldre typen av Corojo, trots att den är mycket svårodlad, fortfarande används men då inte på Kuba utan i Honduras av bl.a. Camacho i deras Corojo-serie.
Styrkemässigt har Kubas cigarrer tidigare befunnit sig i nivån medium - full men då de mest sålda cigarrerna på världsmarknaden ligger mellan mild - medium i styrka har Kuba på senare år kommit med nya serier med mildare styrka.